Okej, jag orkar inte vänta med att berätta varför jag är nere,
det är väl som valigt, bland många andra, kärlek. typ..
Jag brukar inte skriva om mina känslor såhär på bloggen,
och om jag får 1 ända elak kommentar, tar jag bort det här
inlägget.

Ni vet, Robin som jag snacka om förut? Som jag och Hannah
skulle träffa. Jag typ, gillar ju honom.. mycket. Och han typ..
gjorde det också, trodde jag. Han sa massa som vilken annan
kille skulle göra, att han gilla mig, att han ville träffas, att han
ville bli tillsammans, och så. Tills jag åkte till landet, han va
normal, tills en kväll, då jag snacka om vår åldersskillnad,
han sa att det inte va några problem osv. Sen fråga jag om
han inte gilla mig mer, för att han inte snacka så´mkt mer,
han fråga mig vad som fick mig att tro det, sen somna jag.
När jag vakna hade jag fått massa sms, där han skrev
hallå och dissa mig inte. Jag fick panik och skrev så fort jag
kunde att jag absolut inte dissa honom, han börja snacka om
att det nog va för många år osv. Sen har han inte varit normal..
Saknar honom otroligt mycket, nu vill han bara vara kompisar,
fattar inte varför.. han sa att han inte skulle låta mig gå,
eller nått.. Och jag trodde på det, hur kan man vara så dum,
jag borde fattat redan då, att det stämmer, alla killar äir idioter. 
Jag trodde jag kunde lita på honom, att han va mogen.. Asså..
Jag är så otroligt sårad, han lekte bara lite med mig! Å sen
betyder jag inget?

Får väl bara stå ut med tanken med att du är borta.. </3