De har haft ett sånt där stort bråk igen,
Ingalill är arg för att jag inte städar rummet
och för att pappa inte gör nått tkr hon, vill
bara att hon ska dra, hon säger alltid hur mkt
hon älskar mig eller whatever, men så fort de
bråkar tar hon upp mig å ba,
- Aaa! Jag sticker du kan ju bo såhär me din jävla dotter!
Och en grej som jag blir så himla förbannad på, är att hon
tar upp min mamma. Min mamma, som hon nt ens känner.
"Aa den där Helena" " Är du å helena sånna som blalbla"
VAFAN! Hon känner inte min mamma! Hon vet inte hur hon
är!  Och det jag blir ännu argare på, är att sen när dom är
sams igen, är allt plötsligt helt bra mellan oss och hon ska
inte be om ursäkt till mig alls, hon bara tror att jag sitter å
tycker allt bråk är okej, och att hon kallar mig massa saker
i deras konversationer som dom har, som jag inte ens är
inblandad i. Jag ska inte glömma det här, fuck ingalill.

jag är trött på allt bråk.

och nu hörde jag en till grej.. som hon ropa nu,
- Nu blir det skilsmässa, Hörde du det Ebba!? Grattis lilla gumman!

VAD FAN HAR JAG MED DET HÄR ATT GÖRA!?