Jag sa ju att det var min otursvecka...

Har fått två stora jack i knät, var nyss på vårdcentralen..

Stepahnie och jag skulle hem till henne för att gå ut med
hennes hundar, på vägen tillbaka till skolan, skjutsade
hon mig, och hon tappade kontrollen över cykeln och vi
ramlade, Jag kände hur det sved i knät, jag reste mig upp
och såg ett stort hål i mina jeans, - Helvete! Mina sista jeans!
eller något liknande sa jag. Steffi hade fått flest sår, skrapat
upp händerna, lite på benet och armbågen tror jag, men inte
så farligt. Jag såg bara att det var rött på mina byxor så jag
förstod att jag hade fått ett skrapsår på knät, men inte att det
var så allvarligt. Haha, det konstiga var att när vi gick tillbaka,
haltandes ^^ så gick vi och sa Aj, hela tiden, men i mellanåt
skrattade vi ! Aj, hahha, Aj, hahha, AJ AJ! Hahhahha, lixom xD
Vi gick och låste cykeln (tror jag :O) Sedan gick vi till skolsyster,
ingen där, Jag satte mig och väntade utanför medans Steffi
gick iväg för att leta, Diddi och typ hans kusin? Satt utanför och
jag satt och sa Aj hela tiden, tillslut tog jag mod till mig och kollade
igenom hålet i byxan, det första jag såg var blod, mycket blod..
Sen såg jag att det var ett stort jack i knät, jag skrek till när Diddi sa
något som - Jävlar det där ser inte bra ut!? Precis då kom skolsyster
med steffi efter sig, jag sa något om att det var ett jack och att jag trodde
det var ganska allvarligt, jag fick sätta mig först och kolla på såret, haha
kom nyss på att jag har fått ta av mig byxorna för 4 pers idag -.- så pinsamt.
Aja iaf, och så fort jag tog av byxorna såg jag det, ett stort sår med 2! 2!!!
jack i! Jag skrek till och bad Steffi att inte komma och kolla, men hon gjorde
det ändå, och fick som en lite chock tror jag, skolsystern sa att jag måste
in till vårdcentralen och kanske sy, jag fick panik och började gråta, och
sa massa som att: Så farligt är det inte!? Det läker väl ihop av sig själv!?
Men hon ringde ändå pappa och han kom och hämtade mig, när vi kom till
vårdcentralen fick vi först sitta och vänta i en kvart, eftersom att det var lunchtid.
Sen kom en sjuksyster som kollade på det, hon sa att man nog behövde
sy eller tejpa, men att det var bäst att doktorn kollade först, så vi fick sätta oss
och vänta i 20 min till, sen kom han, så pinsamt! fick ta av mig byxorna för en
kille! Och det jobbiga va att han va ung också, typ i 20 års åldern! FY! Aja, han
sa att det inte var någon ide att sy eller tejpa, eftersom att man rör på knät
hela tiden, så då är det stor risk att det går av. Sen kom en syster in igen, och
skulle ta ut stenar med pincett, det gjorde så jävla ont! Kämpade med tårarna,
satt där minst en kvar och hon satt och pillade med pincett, tyvärr fick hon inte
bort mycket. Nu måste jag tvätta varje dag, och jag ska gå med kryckor för att
inte vrida så mycket på knät och för att det ändå gör ont att gå, sån otur jag har..
Nu ska jag bara vila. Hejdå.. / E