Idag var det svenska nationella. Kan inte riktigt säga om det gick bra eller inte eftersom att det alltid känns som att man vandrar omkring i mörker när det gäller sånna prov. Man får aldrig en riktig känsla över om det gått bra eller dåligt. Jag får vänta och se helt enkelt. Är bara glad att jag hann till provet då min tunnelbana stannade TVÅ gånger. Hade seriöst panik. Max var i samma sits som jag och vi båda kutade till bussen och sedan till klassrummet. Hann precis typ. Efter provet åkte jag direkt hem och vilade upp mig, har haft mensvärk hela dagen så var skönt att få ta en liten paus på sin vanligtvis lediga dag innan jag mötte upp min granne och hans dotter för att gå till parken. Ska ju som sagt börja jobba hos dem nu och det är viktigt att jag lär känna henne innan då hon är så liten. Vi gick till parken i alla fall vilket var roligt då jag inte heller hade varit där på år och dagar. Senast var väl någon gång med Hannah eller Isabelle (eller kanske lillebror?) för hundra år sedan. Senaste gången jag minns var i alla fall med Isabelle dagen innan jag skulle utomlands tror jag, och vi låg i den stora nätgungan och snackade. Måste varit i typ... 7:an? Läskigt hur fort tiden går. Lilla bebis Ludvig som brukade leka i den där parken är nu 10 snart 11 år gammal. Idag skulle han åka själv till Globen med sina kompisar och kom hem för att hämta pengar bara, när han gick tänkte han gå utan jacka och jag stod och "sa till honom" lite att det förmodligen skulle bli riktigt kallt senare på kvällen även om det var varmt just då. Han höll med, tog jackan (trodde jag) och gick. Nu senare på kvällen när jag är hemma hos pappa fick jag ett sms av mamma då hon avslöjade att han hade gömt jackan på terrassen och stuckit iväg ändå... Busunge. Jaja... Hur var man inte i den åldern. Tänkte faktiskt ta och lägga mig nu, men får se hur det går då jag fortfarande har rätt ont i magen. Godnatt på er!